kärlek på hög nivå?

Ibland är det bra att ha hund. Exempelvis när man ligger hemma i sängen söndergråten och risig. Man säger till sig själv att man aldrig ska gå ut igen, bara ligga gömd under det trygga täcket för alltid. Egensinnad, envis och alldeles för mycket antingen-eller-tänk.

känner man en varm nos sticka upp under täcket. Man ignorerar den och fortsätter tänka sina dåliga tankar. Plötsligt slutar nosen söka uppmärksamhet, istället hör man hur någon tar sats och på några sekunder har man en stor hund i sängen. Blickstilla utan att andas eller blinka försöker man spela död, allt för det nya föremålet i sängen ska låta en vara i fred. Självklart börjar istället varelsen att gräva i täcket då.

Suckande ger man upp, kryper fram från gömstället och känner hur värmen sprider sig i kroppen då man får en blöt puss; jag älskar min hund.

Hur många badhair-dagar du har eller hur idiotisk du än tycker att du är så sviker inte denna trogna fyrfotade björnen dig.


Kommentarer
Postat av: Max

Jag förstår precis.

Skillnaden för mig är att den som tar sats och landar i min säng är en liiiiten vovve x)

Hundar är bäst!!!!!

Jag kan bli så glad att jag blir tårögd bara jag ser en jättesöt hund nån dag när allt har gått åt skogen.

2011-01-21 @ 14:21:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0