When =( do the =).

När jag är ledsen/nedstämd funkar de alltid att göra motsatta känslan. Lyssna på sorgen musik gå bort helt för mig, jag går verkligen in i rollen att vara offer då och blir bara mer ledsen. Glada, hoppfulla låtar som sprider glädje lyssnar jag istället på och gör det lättare att hantera den smärtsamma känslan. Det är viktigt också att man validerar sin känsla och svart på vitt säger till sig själv att "just nu är jag ledsen därför att...", ibland räcker det bara med att konstatera att "just nu Känner Jag mig ledsen." När man är ledsen vill man oftast dra sig undan (och gråter man vill man oftast ha tröst.) Jag har problem med mat och äter oftast när jag är nedstämd. Det är svårt att ändra ett beteende när man har haft det i många år, men alla beteenden kan man ändra på - även jag. Jag kämpar och redan genom att tänka på det sättet så gör jag framsteg. Ett litet steg i rätt riktning, man får samla på sig sådana små guldkorn. Det finns alltid en anledning till att le, det gäller bara att påminna sig om det, om och om igen.
Testa själv att lyssna på en ledsen låt eller fokusera på något negativt, automatiskt mår du sämre och reagerar oftast motvilligt negativt i din omgivning. Lyssna sedan på en glad, pigg låt och märk skillnaden. Man väljer själv vad man vill se och fokusera på, hjälp på traven är att lyssna på härliga, glada låtar och umgås med människor med humor och glädje i blicken.
Sidor jag besöker när jag mår dåligt/känner mig värdelös/har "jaghatarmigsjälvsåjagätermerföralltgåendååthelvete"-tänk eller behöver få motivation till att agera och göra någonting åt saker direkt:
http://everythingtobehappyabout.tumblr.com/
http://varstafeta.shapemeup.se/2011/09/26/det-ar-din-dag-idag/
http://varstafeta.shapemeup.se/2011/09/12/medan-du-vantar/
http://varstafeta.shapemeup.se/category/resan/fore-efterbilder-resan/
http://www.youtube.com/watch?v=d95feTAuQ4I
http://www.biktboken.se/bikt/hade-inte-levt-med-min-sambo/
MIN EGNA BLOGG dvs orginalet.blogg.se för att få mig en quickreminder på hur mitt liv har varit & få lite tankeställare.
http://www.killsometime.com/videos
och ibland brukar jag kolla på små bäbisar som skrattar på youtube haha (= De brukar alltid bli glada för ingenting exempelvis som den här: http://www.youtube.com/watch?v=UjXi6X-moxE

(=

Nu när sommarens milda strålar åter blir lekande regndroppar som smattrar omsorgsfullt mot min fönsterruta, tänkte jag på dig.

Då, med samma fart som regnet i sin tur blev kylig frost över trädgårdens förut gröna (nu brunvita) gräsmatta, och regnet gav upp det, liksom tappade kraften och istället blev bitande kyliga snöflingor som säkert precis som de gjorde när de träffade mig, smälte när de nuddade din nästipp.

 

Snöns oskyldigt vita färg måste ha fått dig till att glömma mig. Som om det där patetiska uttrycket om att ”allt som göms i snö, kommer upp i tö” verkligen skulle båda dina tankar. Dina ögon är som hundars, lekfulla och förlåtande.

 

Det var midsommarens magiska kvällar med solen, havet, rödvinet och alldeles för mycket skönsång från Jens Lekman på P4, som fick oss att drömma efter varandra.

En dröm, på gränsen till mardröm, om oss dansande tätt intill varandra. Den orangea solnedgången fick oss verkligen att glömma allt annat, ett hot för den verklighet som skulle vänta mig, eftersom det var en viktig kommande termin för mig i skolan.

Dina fingrar mot min blus och dina läppar så ivriga efter att smaka på mina.

Jag själv var inte oskyldig jag heller, men dofterna var för sällsamma, och din hals var för stolt.

Främling vad döljer du för mig, jag döljer ingenting för dig, din röst som sjöng så precis till din gitarr gav mig svaret till hennes visa.

Två själar, dansar ut ur, ifrån verkligheten, i takt med Matt Pond PA, Measure 3. I otakt med deras hemlighetsfulla olikheter, och den sanning som väntar när allvarligheten hinner ifatt dem.

Springandes, som lågan i ljusets mitt, dansandes, likt de bortglömda barnen och nästan som flaggan av stolthet vilken svingar efter vindens direktion, högst upp på en bergstopp.

Två blickar möts, två munnar ler mot varandra.

Deras ögon gråter men solen värmer deras fötter. Han drar henne intill sig. Kysser henne ömt.

”Det här är som vi, kärlek”

Hon vet.

 

När gräsets gröna ängar, blir förälskade i solens vackra, vackra guldgula färg. När regnet ändras drastiskt och blir lika kyliga som havet, och luften kvävs av den piskande eken.

Magin är tagen ur rummet och dörren är förseglad med ett lås, som aldrig borde öppnas igen.

Men så öppnar jag min bok igen, hittar orden jag skrev till dig. Mina ögon berusas av sommarens sena frågor. Vart du försvann och om du tänkte på mig ibland, och.

Sedan, smäller jag igen boken.

Jag vet i alla fall vad kärlek är.

Blundandes står jag i rummet, jag drömmer mig bort till en annan tid.

Mina fötter rör sig snabbt, jag snurrar ifrån dig min prins.

När melankolin hinner ifatt mig, är det bara dig jag minns.

 


What we have is... Now (= !

52565520620341409_qziubmvi_c_large

Candle lights,

Jag har väldigt svårt för att läsa och lyssna på folk som mår dåligt. Eftersom jag är väldigt känslostyrd så direkt kopplas mina starka känslor på. Det enda sättet att lösa det är att äta, för att förgöra känslorna. Det värsta är att allt blir bara värre efteråt.

Jag har blivit mycket bättre på att uttrycka hur jag känner. Tycker jag något är jobbigt så säger jag det. Jag försöker också visa detta genom att se besvärad ut. Riktigt stora framsteg för mig, självklarheter för andra. Har börjat umgås mer med killar nu. För att möta en av min rädsla och bli mer social liksom. Att inse att allt inte behöver vara perfekt. Det funkar ganska bra fast en av dessa killar mår väldigt dåligt själv. Han har just blivit dumpad av sin tjej, förlorat sitt nattarbete och är omedvetet sjukt känslostyrd. Kanske komiskt att man kan hjälpa honom då, han har ingen aning om att jag själv har ungefär samma problem med känslor. Han är ungefär femton år äldre än mig och har inte alls jobbat med sig själv i livet. Blir rädd att jag ska bli som han när jag blir äldre, men sen försöker jag lugna ner mig och tänka att jag är inte han. Försöker ta en sak i taget och sluta tänka tjugo år fram i tiden.

Omg! Jag har börjat gå i skola seriöst. Känns helt okej och jag är mycket, mycket motiverad. Har redan lämnat in tre inlämningsuppgifter på två dagar, helt galet. Innan tog det fem veckor för att ens börja skriva på en uppgift. Jag har ett mål och jag vill inte misslyckas med det. Jag föredrar skolan framför jobbet. Jag har ganska mycket pengar nu och är nog inte normalt med en tonåring att ha så mycket pengar. Jag behöver inte jobba egentligen, men detta sociala som jag får på jobbet är viktigt och stärker mig själv. Men man ska nog inte jobba mer än ett heltidsjobb samtidigt som man går i skola fulltid. Ingen orkar det, inte ens jag. Jobbar nu fyra fem dagar varannan vecka och sex dagar varannan vecka. Kanske dags att trappa ner lite till? Men vill bara inte förlora jobbet. Jag vill ha kakan Och äta den. Ibland får man prioritera, men jag är lycklig att jag har ett jobb. Vissa varken jobbar eller pluggar, jag gör båda delarna.


.,.,.,,..


Allt är inte svart eller vitt.

Grundprincipen för att övervinna rädslor är att undvika att undvika och göra det man är rädd för om och om igen.
När något inte funkar, våga ändra recept, testa något nytt dvs gör något annorlunda.
Våga chansa i livet (= ! Känslor och tankar är ingen sanning.

Sunshine in a bag.

Augusti 2008 skrev jag på mitt första kontrakt med DBT. Nästa månad är det augusti 2011. Tre år. Mitt kontrakt går ut nästa månad med, då slutar jag helt med att gå till BUP. Känns sjukt. Min psykolog är den som känner mig mest i hela världen. Jag är så glad att jag fick en sådan underbart bra psykolog, kemin var verkligen som handen i handsken. Jag litar på henne till 110 %.

Så var har hänt under de här tre åren? Mycket förändras ju med tiden, jag är inte 16 år längre liksom. Grundprinciperna finns kvar, jag har inte lyckats komma över den tröskeln ännu.

Mat är fortfarande mitt stora problem i vardagen, precis som då för tre år sedan. Jag snor fortfarande mat; främst godis från huset och jobbet, handlar fortfarande den största godispåsen med rädsla i kroppen att träffa någon man känner, lägger ner hundra lappar i månaden på godis osv, bryr mig inte så mkt om mat innehåller gluten eller laktos vilket gör att jag fortfarande har problem med magen, min soptunna och under sängen är, precis som förr, alltid fylld med liggandes skrynkliga godispapper, tom chipspåse eller glasskartonger.

Mammas och min relation är fortfarande åt helvete. Ibland önskar jag att jag hade slått till henne ännu mer när vi bråkade, att jag inte hade tillåtit pappa och min bror att dra bort mig. All min ilska och hat mot henne omvandlades från psykisk till fysiska slag den gången. Men hon började bara blöda, hennes kläder trasiga och hennes glasögon för 6000 kr gick sönder. Min mamma har samma problem som mig, ingen av oss kan hantera känslor. En stor skillnad är att jag aktivt försöker få bort problemet (dbt 3 år ex.) medans hon bara egoistiskt lever vidare och förstör andras liv. Psykiskt bryter hon ner andra människor samtidigt som hon själv mår kasst. Hon gömmer godis och hennes blodsocker är inte att leka med, samma med mitt faktiskt. Det är i alla fall så som jag ser på det. Finns massor att berätta. Många saker hon gör, gör jag också och jag hatar det. Jag vill inte bli som henne. Jag avskyr tanken på det. Ändå så går jag motvilligt åt samma håll som henne.

Tre fucking år har gått och jag sitter är med denna jävla datorn, magont och känslofylld precis som för tre år sedan. Jag hatar det. En ätstörning är nästan det värsta som finns. Mat finns överallt. Det är inte som en drog som du kan undvika helt. Man kan aldrig ta bort en ätstörning men man kan lära sig leva med den så att i alla fall vardagen fungerar.

Alltså ju mer jag tänker på de här tre åren inser jag hur lite mina grundproblem har ändrats. Jag har fortfarande ”bara om” tankar hela tiden. Om vikten, om maten, om livet. Bara jag går ner tio-tjugo kilo så blir livet perfekt. Samma visa som för tre år sedan. Är jag lat? Är jag rädd? Är jag rädd att misslyckas? Tycker jag det här är tryggt?  Är det värt det att må dåligt och vara rädd hela tiden för att man inte vågar testa något nytt. Jag kan massor av färdigheter inom DBT, precis som min psykolog E. säger. Det som fattas är att jag faktiskt utövar dom. Lättare sagt än gjort? Frågan är hur länge ska jag hålla på med ”jag börjar på måndag”, ”jag måste läsa ut massa DBT böcker”, ”jag mst bara hetsäta lite innan”, ”jag känner mig inte på topp idag, jag börjar imon”, ”jag har redan börjat hetsäta, hela dagen är endå förstörd”. Ursäkter, ursäkter & ursäkter. Svart på vitt; det blir inte bättre senare, bara senare. Nu ska jag gå och göra lite DBT övningar. Inte om tio minuter eller om två timmar utan nu. Aktivt göra färdigheter. Jag ska göra det för mig själv, mitt egna bästa och jag vet att det funkar för jag har testat innan. Nu eller aldrig! Remember that it is all in your head!


work til u drop.

men USCH.
Har jobbat varje dag i snart tre veckor. Samtidigt har jag lyckats bli sparkad typ från mitt andra jobbställe då jag inte har tid för att jobba där. Jag är ledsen, trött och helt slut i hela kroppen. Jag är utsliten och livet känns inte roligt längre. Jag har två år kvar på gymnasiet medans alla andra i min ålder tar studenten nu. Det har jag accepterat. Jag slutar snart i DBT. Det har jag inte accepterat ännu. Känns tungt och framtiden ser otrygg ut. Jag vill inte falla tillbaka och håller jag på att jobba ihjäl mig som jag gör nu så kommer jag förr eller senare att tappa fästet. Ingen människa kan stå ut hur länge som helst. Det är mänskligt. Men det har jag inte förstått ännu. Kroppen har iallafall börjat protestera; ständigt huvudvärk, magont och blivit allmänt seg/glömsk.
Bläh!
X_0f5f067d_large
Har sovit i genomsnitt 5 timmar varje natt & gått o lagt mig kl. 03.00 varje natt i snart tre veckor.¨
Inte nyttigt någonstans och det är omöjligt att slappna av. =(

...

Tumblr_llex3dqszc1qa6irdo1_500_large

Mnidfullness: kom-ihåg-lapp

1. Identifiera något du kan fokusera på t.ex.

En sak t.ex. ett foto, ljus

Din utandning

En aktivitet t.ex. borsta tänderna, laga te, städa

 

2. Rika din uppmärksamhet eller dina tankar på det du valt att fokusera på.

När dina tankar eller din uppmärksamhet börjar vandra från det du valt att fokusera på: (så blir det för alla så döm inte dig själv för det.)

·         Notera att det har hänt.

·         Fokusera om.

 

Hur man börjar

Börja öva medveten närvaro genom att lägga märke till hur du fokuserar och hur dina tankar vandrar iväg från ditt fokus. Arbeta med detta korta stunder 30 sek-1min till att börja med. Öva mycket. Ingen kommer att märka att du gör det.

Notera vad det är för något som distraherar dej (t.ex. ljud, dömande tankar, känslor i kroppen, impulser).


Svenskar reser inte utomlands till något, dom reser från något...


MB

Magnus Betner är för härlig alltså haha, här är ett stycke ur hans standupshow "Ingenting är heligt". Enjoy!

”… Har ni funderat på att skjuta er någon gång ?

*tystnad*

Nej, det är bara jag som har mått dåligt utav 13 000 personer . ”Vadå skjuta? Är du tokig? Vi har ju segelbåt.”

Jag har funderat jävligt mycket på att ta livet av mig genom åren. Inte nu, nu mår jag bra men för några år sedan var jag väldigt inne på att ta livet av mig. Sen jag sköt ju mig aldrig. Jag har aldrig ens försökt att ta livet av mig jag menar jag är rätt säker på att jag hade lyckats. Det är ju inte kärnfysik vi snackar om direkt.

-          Vad hände med Betnér?

-          ”Eh ,jag vet inte han sköt av sig näsan tror jag och eh…”

Jag la ner det där med att skjuta mig för dels hade jag ju ingen pistol liksom och jag har alltid varit mer av en hoppare.

Jag vet att det är ett känsligt ämne med att ta livet av sig eftersom alla känner någon som har tagit livet av sig. Men antingen så kan man ju låtsas som att inget mår dåligt och inte snacka om självmord eller så kan man berätta att jag också har också funderat på att ta livet av mig. Så att kanske folk inte gör det. För det är det att jag tycker det är tragiskt att unga människor ta livet av sig – gamla människor det skiter jag i, de får gärna ta livet av sig det är inget problem men unga människor dessutom vet de ju inte hur man gör. Vafan sitta och skära sig på det *här* hållet, på ovansidan av armen det kommer ju bara ta en jävla tid, vänd upp – ett snitt sen är det färdigt om du nu verkligen ska göra det. Men jag tycker att du ska vänta lite. Du har inte lidigt tillräckligt. Har du inte provat radhus och fem års äktenskap då kan du inte få ta livet av dig, det är förtidigt. Det är förtidigt.

Men jag har alltid tänkt såhär: när jag var på väg att då jag har tänkt att jag ska hoppa. Jag har stått på broar och svajat och så där och inte hoppat.  Men jag insåg att jag kommer inte ta livet av mig en gång. Jag bodde på ett sånt där, har ni bott på ett Scandic Ångest någon gång? Dom här sunkiga jävla konferens hotellen Man vill bara dö när man kommer in. Det är så här lågt i tak, fula färger, recipotoniesten är ingen ist utan är en ful jävla gubbe med puckelrygg som inte ser en och som kan knappt checka in en. ”

 


take care and love yourself more... eller va?

Omg vad tystnaden kan göra en galen ibland. Och vilka känslor den kan orsaka. Exempelvis var min DBT psykolog jätte tyst många minuter idag och sen sa hon att hon tyckte att det var synd att jag inte är mer rädd om mig själv. Då log jag som vanligt mitt stora leende. Jag tror ingen människa känner mig bättre än henne. Hon vet t.ex. att när jag ler överdrivet mycket i jobbiga situationer beror det oftast på att jag skäms. Det är mitt sätt att skjuta undan att det faktiskt är jobbigt. Idag var det för att jag ville gråta. Men jag undviker den känslan. Den är jobbig. Mycket är jobbigt. Jag förklarade på nytt för henne att jag inte har rätt att gråta när jag medvete gör något dumt(= något som iallafall inte leder mig till mitt mål) när jag egentligen visste hur jag kunde ha handla rätt i den situationen. Jag har rätt verktyg, vet vad och hur jag kan agera vid olika svåra tillfällen och om jag gör det så vet jag från egen erfarenhet att det fungerar. Ändå så gör jag tvärtom vilket gör att jag mår ännu sämre. Då kom tystnaden och sen lät hon mig vara offer i några minuter. Tårarna var djävulskt nära. Min fasad höll på att rasa de evighetslånga sekunderarna. Jag kan inte fatta att det kan beröra mig mer än när man agerar mer pekande och till rättar mig.

Våra känslor ska man ta på allvar. Rädsla nu är precis som då. Rädslan är så stark att det är som att möta en hungrig tiger – alla skulle vara skräckslagna. Men det är inte funktionellt att vara rädd för vissa saker i dagens samhälle. Inte om det hindrar en från att ha en normal vardag. Jag sa att jag i ena stunden ville lägga ner allt som har med DBT att göra och att jag i nästa inte ville leva för att i andra tanken ville maniskt sträckläsa varje DBT pärm. Jag pillade nervös på naglarna och växlade ibland för att fingra på en hårlock. Jag gillar inte att känna efter, då kan det göra ont. Smärta i själen och då kan man känna hur dåligt man mår. Hon såg hur upp i varv jag var, sönderstressad till max, så hon tvingade mig att ta en av hennes fina stenar på bordet, luta mig tillbaka, blunda och beskriva stenen. Bara stenen och inte tänka på något annat. Dra djupa, långsamma andetag. Slappna av i axlar och käken. Endast beskriva stenen. Den var kall, tung, rund, grå och sträv. Mitt hjärta började dunka i lugn takt och jag började verkligen slappna av i hela kroppen, som vanligt. DBT är underbart och jag kommer sakna E. efter våren. Det känns sjukt att jag snart inte få gå kvar mer, eller de tycker att jag om bara några månader är redo att stå på egna ben.

Torsdagen den 28/8 kl. 15.00 2008 var första gången jag kom i kontakt med denna form av behandling, DBT. Innan hade jag träffade cirka 12 psykologer, läkare och kuratorer. Fosterfamilj, utredningshem och inlåst behandlingshem. Positiv drogtestad på och alltid lika otrodd på. Jag var precis som alla andra och de skulle aldrig bli människa av mig. Jag hade koncentrationssvårigheter och egensinnad till de mesta. Samarbetssvårigheter och attitydproblem. Permissioner som blev indragna gång på gång, mina små frihetsögonblick under de åren rann oftast ut i sanden i en polisbil tillbaka. Polisanmäld och försvunnen. Misstrodd på varje steg jag tog. Egentligen var jag bara ledsen och djupt olycklig. Jag är fortfarande ledsen men inte fullt så olycklig. Nyckeln till låset har jag funnit, har bara lite problem med att öppna låset med the key. Fast vill jag verkligen veta vad som finns på andra sidan dörren? Otryggt och lite läskigt är det allt. Jag får hjälp med att vrida runt nyckeln men vågar jag ta steget ut ensam? Kommer jag kunna använda samma hjälpsamma nyckel till någon annan dörr i livet? Frågorna är många och svaren oskrivna. Nu går i alla fall mitt kontakt med DBT behandlingen och E. ut den 4 maj i år. Känns overkligt och… ledsamt. Omg.

 


kärlek på hög nivå?

Ibland är det bra att ha hund. Exempelvis när man ligger hemma i sängen söndergråten och risig. Man säger till sig själv att man aldrig ska gå ut igen, bara ligga gömd under det trygga täcket för alltid. Egensinnad, envis och alldeles för mycket antingen-eller-tänk.

känner man en varm nos sticka upp under täcket. Man ignorerar den och fortsätter tänka sina dåliga tankar. Plötsligt slutar nosen söka uppmärksamhet, istället hör man hur någon tar sats och på några sekunder har man en stor hund i sängen. Blickstilla utan att andas eller blinka försöker man spela död, allt för det nya föremålet i sängen ska låta en vara i fred. Självklart börjar istället varelsen att gräva i täcket då.

Suckande ger man upp, kryper fram från gömstället och känner hur värmen sprider sig i kroppen då man får en blöt puss; jag älskar min hund.

Hur många badhair-dagar du har eller hur idiotisk du än tycker att du är så sviker inte denna trogna fyrfotade björnen dig.


Våga be om hjälp!

Utdrag från 2007:

 

 

Fick panik en natt efter att ha läst boken " Som jag vill vara " av Katarina von Bredow, 
och då lättade jag på min hemlighet till några jag hade förtroende för. Ville bara dö eller försvinna in i en bubbla långt, långt borta... Så det slutade med att jag smsade efter ett hjälp&lättade på hjärtat om allt jag har varit med om till några jag har väldigt starkt förtroende för...
kommer alltid att spara dom smsen.. trodde inte att nån brydde sig men jag hade helt fel. Har aldrig vågat fråga om hjälp men nu har jag ändrat helt uppfattning. (:





Från; min 21 åriga kusin

2:35 21-NOV-07

Hej... Jag visste inte ... Men du som jag sagt innan det är ju inte kört. Du kan fortfarande ändra dig. Jag vill jättegärna hjälpa dig så mkt jag kan. Och du är den där trevliga glada goda tjejen! Bara nere i en svacka. Men kämpa på så är du snart uppe därifrån! <3


Från; en lärare som jag har förtroende för

2:40 21-NOV-07

Hej i natten! Jag tror alla tappar lusten att andas ibland, av olika anledningar. Livet är verkligen inte en dans på rosor men du har hunnit med mer än många andra hinner på ett helt liv! Ingen kan vara perfekt, sådana människor finns inte. Försök se det som att nu kan det bara bli bättre. Mycket kan förändras och vissa saker är helt enkelt erfarenheter. Min mormor säger alltid: det du inte dör av gör dig starkare. Hon har bl.a. blivit övergiven av sina föräldrar och förlorat tre barn. Syns vi i morgon? Kram


Från; en ungdomsledare

3:16 21-NOV-07

Villtappaorkenatttandas! Allt du behöver göra är att vilja förändas, det vill du ju uppenbarligen! DU behöver hjälp att ändra dig, att ändas innebär att säga hej då till det som varit och göra det som är rätt! Rätt innebär att förstå att du inte gjort något fel utan blivit behandlad fel. Jag hjälper dig om du vill, vilkentidpådygnetsomhelst- att andas igen! Kram m


Från; min förra bästis, vi splittrades när vi var 12 år då hon flyttade till stockholm..

7:42 21-NOV-07

Den jag vill vara eller hur? Jag har också läst den J jättebra. Som man säger från botten till stjärnorna. Kom i min famn allt kommer bli bra <3

Jag blir helt ordlös när jag läser det här. Du har varit med om så mycket, så mycket man knappt kan hinna med


Dbt

A N T A G A N D E

I      D B T


1.       Människor gör så gott de kan.

 

2.       Människor vill kunna bättre.

 

3.       Människor behöver göra bättre, växa och utveckla sig, ständigt sträva efter det och vara motiverade till det.

 

4.       Människor kanske inte själva orsakat sina problem men måste själva lösa dem.

 

 

5.       Livet för den som är självmordsbenägen, deprimerad, ångestfylld eller rasande är smärtsamt.

 

6.       Alla människor måste lära sig nya beteende i de olika situationer som livet för med sig – hemma, i skolan, i tillvaron i stort.

 

 

7.       Det finns ingen absolut sanning.

 

8.       Människor misslyckas inte i DBT.

 

 

 

 

A T T    V A R A    E F F E K T I V    I   R E L A T I O N E R

ÖVNINGSUPPGIFT 2

Att bevara relationer

Välj två situationer under veckan då du använde dina relationsfärdigheter och beskriv hur.

Var VÄNLIG

Visa INTRESSE

BEKRÄFTA

Var LÄTTSAM

SITUATION 1

Till vem försökte du bevara en god relation?________________________________________

I vilken situation valde du att använda dina relationsfärdigheter?________________________

Vad blev resultatet?_____________________________________________________________

Hur kändes det efteråt?__________________________________________________________

 

 

SITUATION 2

Till vem försökte du bevara en god relation?____________________________________________

I vilken situation valde du att använda dina relationsfärdigheter?____________________________

Vad blev resultatet?_________________________________________________________________

Hur kändes det efteråt?_______________________________________________________________

 

 

K Ä N S L O R E G L E R I N G

Idag på Dbt så pratade vi om positiva aktiviteter, alltså saker som får en att må bra.

Här kommer en lista som vi fick;

POSITIVA AKTIVITETER – lista: Lägg till dina egna!

 

1.      Ta ett bad.

2.      Tänka på hur det blir när jag slutar skolan.

3.      Gå ut med vänner.

4.      Gå på bio.

5.      Gå ut och springa.

6.      Lyssna på musik.

7.      Ligga i solen.

8.      Läsa en tidning eller bok.

9.      Spara pengar.

10.  Planera framtiden.

11.  Dansa.

12.   Fixa saker/städa hemma.

13.  Ha en lugn natt.

14.  Laga god mat.

15.  Ta hand om husdjuren.

16.  Gå och simma.

17.  Skriva.

18.  Koppla av.

19.  Rita eller klottra.

20.  Sporta.

21.  Gå på fest.

22.  Prata med vänner.

23.  Gå på ett gympapass.

24.  Sjunga.

25.  Åka rullskridskor.

26.  Gå till stranden.

27.  Spela ett instrument.

28.  Resa.

29.  Köpa en CD-skriva.

30.  Se sporten på TV.

31.  Gå ut och ät.

32.  Baka.

33.  Ge någon en present.

34.  Planera en fest för någon.

35.  Arbeta.

36.  Köpa kläder.

37.  Njuta av en kopp varm choklad, kaffe eller te.

38.  Klippa håret.

39.  Kyssas.

40.  Gå och lyssna på levande musik.

41.  Planera din skoldag.

42.  Tillbringa lite tid med småbarn.

43.  Ta en cykeltur.

44.  Åka kälke i snöstorm.

45.  Se på MTV.

46.  E-maila en vän långt borta.

47.  Skriva i dagboken.

48.  Se på kort.

49.  Klä dig som du vill.

50.  Spela TV-spel.

51.  Gå runt där du bor.

52.  Observera fåglar, träd, blommor eller något annat i naturen.

53.  Surfa på nätet.

54.  Överraska någon med en tjänst.

55.  Fullfölj något som du blir stolt över.

56.  Spela biljard.

57.  Hör av dig till en släkting du inte haft kontakt med på länge.

58.  Spela Game-boy

59.  Fundera på att gå en kurs (sport, dans, musik, konsthantverk).

60.  Bowla.

61.  Fantisera om att livet blir bättre.

62.  Säg ”Jag älskar dig”.

63.  Skriv en dikt, sång eller ”rap”.

64.  Tänk på en väns goda sidor.

65.  Lägg en make-up.

66.  Gör en milk-shake och drick den långsamt.

67.  Ta på ditt favoritplagg.

68.  Spela ett spel.

69.  Planera att tjäna pengar och spendera dem på dig själv.

70.  Skicka ett SMS till någon.

71.  Se repriser på TV.

72.  Gör ett kort och ge det till någon du bryr dig om.

73.  Tänk ut din favoritdoft.

74.  Ta en tupplur.

75.  _______________________________________

76.  _______________________________________

77.  _______________________________________

78.  _______________________________________

79.  _______________________________________

80.  _______________________________________

dandelion.jpg Blow image by luvernothater

Att acceptera

En man köpte ett nytt hus och bestämde sig för att han skulle ha en riktigt vacker gräsmatta. Han jobbade med den varje vecka och gjorde allt de som stod i trädgårdshandböckerna. Mannes största problem var att han alltid hade maskrosor i gräsmattan. Första gången han såg dem drog han upp dem, men de kom tillbaka igen. Då gick han till en trädgårdsbutik och köpte utrotningsmedel. Det fungerade ett tag, men efter ett sommarregn hittade han maskrosor igen. Mannen drog upp och utrotade maskrosor hela sommaren. Nästa sommar trodde mannen att han inte skulle få några maskrosor alls, eftersom de inte kunde växa upp under vintern.

 

Men så, helt plötsligt, fick han tillbaka dem igen. Den här gången tänkte han att alltihop berodde på den grässort han använt. Han lät lägga nytt gräs, vilket kostade en förmögenhet. Det fungerade ett tag och mannen var mycket lycklig. Precis när han började slappna av kom maskrosorna tillbaka. En vän sa att det nog berodde på att grannarna hade maskrosor i sina gräsmattor. Mannen startade en kampanj för att få alla sina grannar att utrota sina maskrosor. När den tredje sommaren kom var mannen helt förtvivlad. Han hade fortfarande maskrosor. Efter att ha rådfrågat alla lokala experter och alla trädgårdsböcker beslöt sig mannen för att skriva till Jordbruksverket för att be om råd. De borde ju kunna hjälpa honom.

Efter flera månaders väntan fick han äntligen svar. Upphetsat rev han upp kuvertet i tron om att han äntligen skulle få hjälp.

 

I brevet stod det:

” Vi har behandlat er förfrågan och rådfrågat alla våra experter. Efter noggrant övervägande anser vi att vi kan ge er ett mycket gott råd;

- LÄR ER ÄLSKA MASKROSORNA ".

 

dandelionsun.jpg dandelion sun image by nekomuffe


högstadiestress

- I'm Good enough, are you?

Man måste inte alltid vara bäst på allt, vara smalast eller har snyggast makeupen - man kan vara bra endå på sitt sätt.

I skolan har man 16 ämnen med 16 olika lärare. Oftast glömmer lärarna det och lassar ut uppgifter. Man sitter 45 min på engelska lektionen och jobbar stenhårt med glosorna. Sedan går man till fysiklektionen i ytliggare någon timme och uppmanas sitta koncentrarad och läsa formler osv. Ingen normal människa går ut med MVG i alla ämnen ?? Medelvärdet ligger på medel i alla ämnen. Vissa är bra på matte medans andra är mindre bra på tyska. Men det är inte hela världen. Vissa personer kommer aldrig ens använda tyskaspråket i hela sitt liv efter skolan. So what?

Eftersom man är i skolan för att plugga så ligger oftast betoningen i det. Är du duktig på ett ämne så är du en duktig person. Men även om en person har tex Mvg i alla ämnen så kanske han är dålig på något annat. En person som är läkare är inte en superbra människa jämfört med en parkarbetare. Eller hur?

(=

Du blir som du umgås!

 


Breathe Life

Jag är själv ansvarig för mitt liv, du med. Man kan inte gömma sig genom att fly från livet, skaffa sig en snygg fasad eller skylla på barndomstrauman. Jag tror alla vill finna lycka i livet. Lycka är till för alla.

Det finns en enda sak som blir din biljett till ett nytt tänkande. Nämligen att sluta se dig som ett offer och våga istället se dig själv som källan i det som sker och händer i ditt liv.

Klaga inte över ljuset – tänd ett ljus

 


Effektiv, gör det som fungerar.

Alla vi måste ställa frågan till oss själva.


Vilket är ditt mål? Vilken nivå vill du nå?


Våga chansa, våga ta det där extra steget som kan döda dej.


Hur hårt är du villig att kämpa?


.

Får inte gå mer i DBT-gruppen. Känner mig grundlurad och ledsen. Men eftersom jag inte skötte avance gruppen och jag redan kan allt i nybörjar gruppen. Känns sorgset att sluta med något som man har haft i snart tre år.

Jag kör runt i rondellen. Vågar inte blinka ut utan fortsätter att köra runt, runt. Rädslan är stark och det är tryggt. Vågar inte släppa tryggheten. Jag vet vad jag har men inte vad jag får. Om jag blinkar ut, kommer jag köra rätt? Köra in i något? Köra vilse? Få punktering? Då måste jag kanske be om en karta, ta hjälp av någon eller ta en ny väg. Hela livet känns som massa olika rondeller som man kör runt i. Ibland vågar man blinka ut, ibland blir det rätt och ibland fel. Många glömmer helt bort att blinka ut och att de håller på att köra runt i en cirkel. De tänker bara på framtiden, allt de ska hinna med och ältar de som har hänt istället för att fokusera på nuet.


Tidigare inlägg
RSS 2.0